...varit på resande fot.
Vår kära dotter hade återbesök på Sunderby sjukhus.
Det verkar som att medicinen gör det den ska, förutom att näsan ser lite irriterad ut fortfarande.
Kortisondosen höjdes för ett tag i alla fall. Men det är i alla fall bra att de andra värdena har gått ner.
Vi hann även med en shoppingtur in till Luleå, den var kort men intensiv, vi hann dit vi skulle.
Och som sagt ju kortare desto billigare.
Men eftersom dom tjatade hela dagen på radion om vilket oväder som var på ingång, klass 2 i blåsvädersstyrka
och en massa snö så tyckte vi att det var bäst att komma iväg hemåt i tid.
Tror aldrig att jag varit på så snabb visit till Luleå, hemma redan vid 17-tiden.
Det innebar också att jag hann fara på styrketräningspasset som jag först hade avbokat och sedan på en halv
timmes promenad med hundarna. Jag kan inte missa en promenad dag bara för att vi varit ute på vift då
blir det en plump i promenadprotokollet. Fast det var en tung promenad, kändes som att benen var gjorda av
bly. Men nu är det i alla fall gjort och man kan väl kanske konstatera att det inte är knäna det är fel på.
Fast shopping ger också en massa steg. Jag tog faktiskt vanliga trappor istället för rulltrappa.
Och ovädret har smått dragit in över oss, blåste lite och snöar, få se om det blir värre under natten.
Nu är det i alla fall dags att gå och lägga mig för några timmars sömn, det ska bli skönt. Har varit vaken sen kl 5
i morse, blundade bara lite under bilfärden. Det var skönt att vi hade chauffören med oss.